Hanky Twanky

Euan McIver som The Widow Twankey från Panton Alladin. Pantons utveckling syns bäst i hur korta kjolar styckets Panto Dame har.

En brittisk jultradition som jag tycker Sverige kunde anamma är The Christmas Panto(mime). Trots namnet förekommer det inget mimande, utan det är istället ett slags korsning mellan Spex och barnteater. Samma Pantos spelas år efter år, med få nytillskott - det är vanligt att kändisar på väg utför kändisberget gör Panto på lokalteatrar, men de senaste åren har Panto blivit lite ironi-hett sådär, så plötsligt kommer kändisar som John Gielgud och Ade Edmondson (Vyvyan i The Young Ones) och vill vara med på ett hörn. Numera spelas Panto på de fina scenerna och skådisarna är inte bara före detta statister från Hem till Gården.

Panto, som den ser ut idag, har spelats åtminstone sen artonhundratalet -

Temat är hårt Disneyinspirerat även om undantag förekommer. De mest kända är Aladdin, Peter Pan, Askungen och Gåsmor. Sagor och Disneyfilmer. De innehåller alltid en Panto Dame - en man i drag som spelar en större-än-livet kvinnoroll vars dialog är en enda lång sträcka snuskig innuendo.

Panto är grällt, överdrivet och glittrigt och publiken är en integrerad del av föreställningen. Två saker som alltid händer i samtliga Pantos är att någon figur någon gång under föreställningens gång letar efter någon, som smyger bakom deras rygg. Publiken ropar: "He's right behind you!" (Han är alldeles bakom dig!) till den förvirrade figuren på scen som vänder sig om på ett sånt sätt att den som smyger på dem kan följa med runt och fortfarande befinner sig bakom ryggen. "Oh no, he's not!" ropar figuren till publiken. "Oh yes, he is!" ropar den extatiska publiken. "Oh no, he's not!" ropar figuren. "Oh yes, he is!" upprepar publiken, osv. Detta kan pågå en stund. Barn älskar det. Många teatrar finansierar hela resten av året på Panto-säsongen, och jag tror att Svenska teatrar med fördel kunde ta efter.

Det är en del av föreställningen med corpsing (att försöka lura sina medskådespelare att skratta) och diverse påhitt och skämt - skådespelarna har roligt, publiken har roligt och ingen tänker på att manuset suger.

Varsågoda, pratshowvärden Paul O'Grady bjuder varje år på Panto med kändisar. Barbara Windsor kanske känns igen från Carry On-filmerna och Coronation Street. Jo Brand är inte så känd utanför UK, men är en mycket rolig skådespelare och ståuppkomiker. Ganska mycket vår Babben Larsson, medan Paul O'Grady som gör Pinoccio är vårt svar på Lars Åke Wilhelmsson, en älskad dragshowartist som fått en karriär utan damkläder.